Lisa, åh Lisa!

När jag gick i 5:an kom Lisa Ekdahl första skiva ut. Jag älskade den och den spelades sönder i min första lilla cd-spelare. Älskar henne än och tycker nog hon är den sötaste sångerskan i Sverige. Hon har skrivit så mycket bra att det är knäppt och att välja en favorit- låt är omöjligt. Så det blev en salig blandning av hennes låtar som fick hamna här på bloggen istället.




Du plockade stenar på en strand
den vackraste stenen la du i min hand
Och du knäppte upp min blus och vi var bortom det blå
Tillsammans skrattade vi åt små ting, ting ingen annan skrattade åt.

Jag öppnade upp mitt fönster men la aldrig mina ben i kors
Trodde du var en ängel, Oh Gud, Oh Gud, så skön förstås

Men ett ja kan bli ett nej, och du ändrade dig och gick.
Du bemödade dig ej att ens möta min blick.
Då jag krossades brutalt vände du dig inte om
Fast du hade bett mig hoppa- fast du hade viskat kom

Jag ropade mig hes då jag ropade ditt namn
Bad dig: Ljug för mig älskling! ta mig i din famn!
Men du sålde mitt hjärta, på realisation
Och du sålde min stolthet, på närmaste auktion

Förlåt mig min svaghet
Förlåt mig mitt begär
Men jag snubblade efter vägen
kunde ju inte stanna där.

Hösten kom till staden
Vilda fåglar flög bort och försvann
Den stora ensamheten tog över
stenen i mitt hjärta var sann

En dag såg jag sanningen i vitögat och tänkte att detta går ju ej.
Små djävlar på min axel kom tillbaka och sa hej.
Och jag skrek, jag skrek, skrek hjärtat ur mitt bröst
och insåg tillslut att jag ej behövde din tröst.

För de band som band mig hos dig, hade jag långsamt löst upp.

Jag såg en fjäril och vem vet? kanske den någon gång landar i min hand.
Men du vet skönheten är ingenting man fångar, den är bara nåt man ser nån gång ibland.

Pin It