Hej, hej kransen!

Vilken dag! Men nu är vi här... Sitter i vardagsrummet på Tellusborgsvägen i Midsommarkransen, och det känns så bra. Är helt slut efter allt kånkande och bärande, men vi är här, och det är det enda som räknas. Jag känner mig så lycklig att jag var tvungen att hoppa lite ute på gården i min ensamhet tidigare ikväll. Vi har mycket jobb framför oss med målande och nytt kök, och grejer, men när allt är klart, då kommer det vara så fint så fint.

Tänk att jag verkligen är alldeles vuxen på riktigt nu. Bor med min karl i en lägenhet som är bådas. Det är ju lite läskigt faktiskt... Men bra oxå.

I morgon börjar jag på museet. Nytt jobb och ny lägenhet på två dagar. Puh!

Pilutta dig!

Idag på väg till jobbet gick jag förbi en liten loppmarknad vid Mariatorget. Där fanns det en fin väska. Damen som sålde den hade haft den själv på 60-talet. Jag kunde inte motstå... Är mycket nöjd med mitt köp och tror att den kommer användas flitigt i sommar...

Dagen på jobbet sen var en bra dag! jag hade på mig en klänning som gjorde att jag kände mig som Madicken. Jag älskar Madicken! När jag var liten var det långa perioder då jag inte svarade till namnet Isabelle. Jag VAR Madicken och INGEN fick säga Isabelle. Idag fick folk kalla mig Isabelle, men det kändes fortfarande bra att leka att jag var Madicken...Bara litegrann förstås...

Jag jobbade med Maja och Lina. Riktiga sötisar! Vi åt yoghurt-glass från 7eleven. Helt sjukt att den är helt fett- och sockerfri och ändå så god!

På jobbet fanns det fina tulpanr. I vår nya lägnhet ska jag alltid ha fina blommor på bordet. Jag älskar bommor!

Ännu en härlig dag i stockholm...

Om fyra dagar flyttar jag och Marcus till en lägenhet i midsommarkransen. Vi ska renovera och fixa, men när vi är klara tror jag närmare bestämt att vi kommer ha världens mysigaste lägenhet! Idag åkte vi för att spana in våra nya hoods! Och det är så mysigt, tror vi kommer trivas som aldrig förr!
Vi började med att äta glass i svandamsparken. Glass är en bra start på en promenad! Vi ska bo precis vid svandamsparken så där kommer jag hänga så fort jag få tillfälle och lapa sol.


Sedan gick vi till Aspudden och vidare till vinterviken.


Bort till trekanten, där det var svanar som byggde bo åt sig och sin älskade...

På vägen hittade vi en jätterolig lekplats som var ett gym! Jag kan ju säga upp sats nu!


När vi gått genom gröndal och till slut hamnade i Liljeholmen tog vi tunnelbanan till gamla stan där vi åt pizza och pasta på Vapiano.

När vi kom hem efter vår utflykt började min kropp känna av att jag bara sovit fyra timmar inatt och jag somnade på soffan i en timme. Är fortfarande trött och ska snart sova efter en fin, mycket fin söndag!

Snabbvisiten i Helsingfors...

var så himlans bra! Giget gick bra, alla var nöjda och glada, det vart ett himla röj på festen där vi spelade. Allt var superbra ordnat runtomkring. Bra hotell, underbar mat, smidiga resor och inget strul. I logen vart det lite vin efteråt och sedan hamnade vi på ett finskt sunkhak där vi drack någon öl. Knatade hem till hotellet vid tre-tiden och fyra timmar senare skulle jag upp och ta flyget hem. Jag var tillbaka i Stockholm redan halv tio i morse. Skönt! Man hade hela denna soliga söndag framför sig!
Blev inte så många bilder men här är tre.

Fredag kväll och Arlanda

Fredag kväll spenderades med Sarah underbara och undersköna Jeanette men vin, tjejsnack och rysligt god mat på DADO på Tavastgatan. Så mysigt ställe.


Jag åt färskostbollar i krämig cashewnöts-sås med curry och naanbröd förstås!

Nu sitter jag på Arlanda och väntar på att flyget ska ta mig till Helsingfors för ett gig. Har passat på att köpa smink en anings billigare...


Hoppas ni alla får en underbar lördag!

Idag blir en bra dag!

Visst är det konstigt att vädret har sån stor betydelse! Så fort solen skiner känner man att allt blir bra!
Idag ska jag:

*Sitta ute i solen på innergården och repa ABBA- låtar ( I morgon bär det av till Helsningfors med Arrival )

*Jobba några timmar på VILA götgatsbacken ( 14-19, kom gärna förbi och säg hej! )

*Äta middag med mina bästisar Sarah och Jeanette och prata massa tjejsnack! Åh, vad roligt! Förmodligen slinker det nog ner ett glas vin eller två... =)

*Vara glad och le mot alla!

*Ha på mig en fin klänning och måla läpparna lite röda!

Våren är här, sommaren ligger framför oss som ett underbart löfte...

Vilken underbar dag! Jag tog mig en promenad och njöt till fullo av värmen, alla ljud, alla känslor som fyller en till bredden när dessa rysligt sköna dagar kommer...

Det första jag stöter på är ett bevis på att hon verkligen existerar. Hon som strör glitter på hundbajs! Hon gör ju i alla fall att man blir lite gladare över sånt man annars blir arg över.

Jag spatserar vidare upp mot mariaberget och känner att stockholm ju verkligen är underbart när det är vår.

Jag går förbi medis, dit inte så många hittat än, men som inom ett par timmar fylls med ölsugna människor.

Promenerar vidare mot skanstull och ner bland alla söta kolonier

Ser en massa fina blommor.

Sätter mig på en brygga nere vid vattnet och lyssnar på fåglar och tittar på änder som leker i vattnet.

hamnar till slut på vår lilla innergård där jag nu sitter och bloggar, läser ELLE interiör, äter apelsin och dricker cola light. Och tänker på hur bra livet känns nu när våren är här, och sommaren alldeles oförbrukad...

Onsdag kväll...

spenderade jag på Bara vi med musik och fina vänners sällskap...


Marcus och Josie


Charlie, Emmelie et moi


Efter ett tag spårade foto-sessionen ur lite och vi började med temabilder. Först ut var tema: grottman.


Tema: Djungelboken


Tema: Sagan om ringen. Fler kort togs, men detta får räcka...

En liten dikt om kärlek...

Idag är dagen mulen och grå.
Och jag smyger runt härinne på tå.

Tänker på livet, på kärlekar så stora.
Och här ska jag nu mina största kora.

Den första, den första, åh så ljuvlig den var.
Formade mig för alla framtida dar.
Du var galen, rolig och underbar
och du fortfarande en stor plats i mitt hjärta har.
Du lärde mig allt om kärlek, rädsla och brännande tårar.
Och delade med mig några omtumlande vårar...
Du var den bästa för tiden, den rätta för Isa 16 år.
Men tider förändras, nya vindar blåste i mitt hår.

Många glas vin, många sånger och skratt.
Många tyckte nog att jag hade fått fnatt.
men ingen pojke föll mig helt i smaken,
visst provade jag men det hör ju inte riktigt till saken.

Så plötsligt en dag kom en pojke med ögon så blå.
Och när han tittade på mig kunde jag nästan inte stå.
Vi skrattade, lekte och sjöng vackra sånger.
Och han fick mig att hoppas allt för många gånger.
För plötsligt en dag fanns han inte där.
Han hade insett att han höll en annan flicka mera kär.

Jag grät så många tårar jag inte trodde fanns
och lärde mig att olycklig kärlek inte var någon enkel dans.

Ännu mer vin, cigaretter och dekadens
för olycklig kärlek, oj vad det bränns.
Jag gick i fällan nån gång till eller så.
Men drömde om mitt lyckliga slut ändå.

Så en dag kom en man så rysligt stilig och skön.
jag visste inte vad jag skulle göra, kände mig alldeles grön.
Rädd för kärleken, rädd för alla tårar.
Jag tror jag dör om ännu en man mig sårar.

Men jag insåg till slut att han ville vara min.
Inga spel, inga tvivel, bara på riktigt min.

Kärleken är flyktig och man vet aldrig vad tiden vill.
Men om jag fick bestämma skulle den med dig stå still.

En egen sång...

Jag satt och tittade igenom min låtskrivar- bok och hittade den här lilla sången som jag skrev för kanske 2 år sedan... Så jag dammade av den lite och nu får ni höra. Usch, jag känner skräckblandad förtjusning, brukar ju aldrig spela mina sånger för någon...

Nytt jobb

Det här kommer bli min nya arbetsplats från och med 1:a maj. Det ser ut som ett sagoslott, men det är det ju tyvärr inte.... Det är Nordiska museet. Jag har fått jobb där i receptionen och som museé-värd.

Fick jobba på VILA om jag ville men jag kände att jag nog behövde lite nytt, att det får vara nog med tröj-vikandet, så Nordiska it is! Så jag förväntar mig att alla som är ute på djurgårn i sommar kommer in och säger hej! =)

Audition...

Audition gick bra. Jag dansade asdåligt, men sången kändes bra. Tyvärr är jag inte klar. Efter jag hade sjungit kallade de in mig igen och sa att de tyckte jag hade fin klang och fin känsla, men att de vill att jag ska komma tillbaka i morgon och köra en låt med lite mer riv i. Så nu ska jag fan i mig tuffa till mig och gå dit och köra järnet i morgon, och så får det bära eller brista! jag är glad bara att jag får komma igen, för det betyder att de är intresserade i alla fall, och det gör mig glad.

Så här glad!

Kvällen har tillbringats mestadels med sötaste fröken Karolina! Du är underbar! ( en gammal bild på oss för övrigt, när vi var unga och inte lika förtappade som nu...=)) Först åt vi på indisk restaurang...MUMS! Sen såg vi underbara Avenue Q ( som jag sett 2 gånger förr men lika roligt varje gång) med fantastiska skådepelar/sång-insatser! Åh, så bra! Där var även Marcus, Josefin och Yai-Li! Sen vart det lite efterhäng på Göta. Trevligt.

I morgon är det audition för color line... känner mig lite blazé, inte så stora förhoppningar, men ska försöka gå dit och bara ha kul, hur lätt det nu kan vara...

Måste sova NU!

Somewhere over the rainbow...

Här kommer lite foton som gör mig glad och en sång som jag sjöng för längesedan ( inspelningen är lite tacky, jag vet...) men som jag nästan skulle vilja säga känns som titellåten till soundtracket om mitt liv...

En fransk film...

Vissa dagar när jag har tråkigt brukar jag fantisera om att jag är med i en fransk film... För karaktärerna där är ofta melankoliska, dekadenta romantiker och det känns bättre om man låtsas vara så istället för ensam och deppig.

Om mitt liv skulle vara en fransk film idag önskar jag att den utspelade sig på följande vis...

Det är sommar och mitt sovrum ser plötsligt ut ungefär så här:


Jag går ut på min lilla balkong, röker min cigarett och dricker mitt kaffe... Plötsligt hör jag någon vissla! jag kikar ut över kanten och ser en galet söt tjej. Hon är min bästa kompis och ser ut ungefär såhär:


Jag tar på mig min finaste prickiga klänning, tar på mig mitt nya rosett-diadem och springer ner till henne. Sen ger vi oss ut på äventyr på Paris gator...

Efter några glas rosé träffar vi en pojke som ser ut ungefär såhär: ( Marcus, det är egentligen du, men du måste passa in i den franska mallen =) )


Vi följer med honom på en hemmafest i en fin takvåning i Paris där alla är fritänkande, flummiga konstnärer som dricker rödvin och röker för många cigaretter och man förstår inte hur någon av dem egentligen har råd till en sån där fin lägenhet ( det förstår man aldrig på film....)

Vi dansar hela natten och pratar poesi, musik och konst. När det ljusnar går jag med ömma fötter och klackskor i handen genom Paris gator. I den andra handen har jag den vackra pojken och vi pussas i vackra parisiska gränder. Slutligen hamnar vi i mitt fina sovrum och kramas bland blommiga lakan tills solen spricker igenom persiennerna och gör ränder på huden. Då kramas vi lite till...

Snipp snapp snut, så var filmen slut.

Bye bye snus!

Det här har varit min bästa vän ett bra tag, men nu är det slut med det! Jag är egentligen inte så sugen på att sluta, men det är ju på tok för dyrt, och jag känner att jag vill göra nåt annat för de pengarna... Har inte snusat på 3 dagar nu, och det verkar ju gå galant! Kanske att jag börjar igen nån gång, ( vill aldrig förbjuda mig något, det går inte) men just nu är det bye bye snus!

En förälskelse...

Åhhh, jag vet... jag har inte så mycket jobb... jag kanske får äta gröt lite för många dagar, men jag var tvungen att köpa den här klänningen. Jag blev alldeles kär! Och jag måste ju ha nåt fint på mig på de få auditions som kommer! För har jag det känner jag mig fin och mer bekväm och då är chansen större att jag får ett jobb. Det är väl ett bra argument? Fast lapparna sitter fortfarande kvar, så kanske borde jag vara klok och lämna tillbaka den... Men jag vill INTE! Min sommar kommer vara roligare med klänningen vill jag tro närmare bestämt!

Livet och döden.

Okej...jag känner att jag måste skriva, för även om jag inte kände dig längre så tänker jag på det som har hänt hela tiden och fasar över att livet är så rysligt nyckfullt och orättvist...

När jag var 15 år gammal åkte jag på språkresa till Hastings med finaste Emelie. Det var en sommar full av skratt, tårar, dans, alkohol, navelpiercing, häng i parker, flummiga engelska-lektioner, och ett hopp om att tonåren inte skulle bli så tråkiga ändå... På resan träffade man många fina vänner och vi hade en oförglömlig sommar... Jag är ju sämst att hålla kontakten med folk men i och med kära facebook har man ju börjat bli uppdaterad igen...

Igår fick jag veta något väldigt hemskt och så sorgligt att man inte vill tro att det är sant. Trisse, tjejen från språkresan med mycket rött i håret, stort skratt och mest energi finns inte längre. Hon ramlade bara ihop och man hittade henne med hjärtstillestånd. Vet inte än vad som hänt, men hon var som vilken frisk 27-åring som helst. Hon hade en liten son. En man. Ett hus. För en vecka sedan skrev hon på facebook att hon myste med sina killar... häromdagen att hon åt mjuk pepparkaka... nu finns hon inte mer. Huset har ingen Trisse. Hennes man har ingen fru. Sonen har ingen mamma. Annat än i sina hjärtan förstås... Men ingen mamma de kan mysa och äta pepparkaka med...

Jag tänker så mycket på hennes nära... undrar hur man klarar av att leva efter något sådant? Hur går det till?

Men mitt i allt det hemska blir man påmind om att man verkligen ska ta tillvara på livet och sina nära, för allt kan gå så fort, så fort... Så gör det. Krama varandra lite extra efter att ni läst detta inlägg och tänk på allt det vackra ni har.. Livet är flyktigt.

Vila i frid, fina Trisse. Hoppas de andra änglarna tar väl hand om dig...

Jag har köpt ett nytt diadem med en rosett på. Jag tycker att det är fint. Har inte råd att köpa dyra saker, så jag får hålla mig till småsaker, men det gör mig också glad! Rosettdiademet gör mig glad!

I morgon ska jag till biblioteket, åka till IKEA och skriva en sång.

I fredags förmiddag åkte vi ut till landet för att fira påsken med Marcus familj. Solen förgyllde och jag har fått några fräknar på näsan...
Några bilder...


Vi målade ägg.


Vi åt våfflor i solen.


Vi blåste jättestora vackra såpbubblor som flög högt upp i himlen.




Påsklampa.




Vi sover rysligt mysigt ute i Fias atelje i denna sovalkov. Nu ska vi släcka lampan och drömma, i morgon ska jag in till stan och jobba, och ännu en påsk har snart blivit ett minne blott...

påskpussar!

Jag tycker om när solen smyger igenom persiennerna på morgonen och gör så att det blir ränder på huden ( vi har sängen precis vid fönstret)... och sen drar man upp dem och himlen är alldeles blå och lovar en underbar dag... Det här blir en bra påsk!

Pojkar, pussar och olycklig kärlek...

Idag tänker jag på pojkvänner... Att jag är lycklig över min och att jag aldrig trodde att jag skulle få en pojkvän när jag var 15 år eftersom jag tyckte att jag var så konstig och blyg... Och jag var typ sist av alla med att kyssa någon... Men till slut kom den... Den första trevande kyssen som spred fjärilar i hela magen och öppnade en ny värld som innebar mycket mindre läxläsande och ännu mer tjejsnack. Flitigt kaffedrickande på den lilla stadens bästa café med hopp om att nästa kille man ville pussa skulle komma in och i bästa fall le mot en och man kände sig fin i sin nya gröna kofta och smygsamt rouge-målade kinder och ett fint hårspänne...

Många pussar har det blivit sen dess, några med fjärilar och ganska många utan... Hade man väl börjat var det ju inte så läskigt längre... fast vissa visade sig ju bli läskiga ändå... Ibland vart kaffet på det lilla kafét utspätt med tårar. Man trodde att man aldrig skulle vilja pussa någon annan än den där gulliga killen med snelugg och randig tröja...

Jag har varit olyckligt kär ganska många gånger, ibland tror jag att jag sökte mig till omöjlig kärlek för att det var lättare...

Man vet ju aldrig om man är klar med olycklig kärlek eller inte, men för nu är det paus. Och jag hoppas det fortsätter så... För jag tycker väldigt mycket om min pojke med rutig skjorta och lite rött i håret. Och av alla vackra flickor med fina klänningar och röda läppar tycker han mest om mig. Och det är ju helt fantastiskt... Det trodde jag aldrig skulle hända när jag var 15 år och okysst...

Alla dessa vackra kvinnor...

Jag älskar ju pojkar så förbaskat mycket, men kan ändå aldrig sluta fascineras över all kvinnlig skönhet i världen... Tjejer kan verkligen trollbinda mig på ett sätt som inte män kan... Kan titta på ett kvinnligt ansikte så länge och förundras över skönheten. Och ofta snöar jag in mig på någon och blir liksom förälskad fast inte på ett sexuellt vis. Jag vill leta bilder, läsa om dem, drömma lite att jag var lika vacker som dem... Alla dessa kvinnor har jag haft en förälskelse i, och jag vet ju att jag inte är ensam...