Ett år i photobooth...

Det är ju roligt att ta kort på sig själv i photo-booth liksom. Så här har jag sett ut det senaste året.

Åre

I fredags mötte jag upp sötaste Emilie i Östersund.

Efter lite sushi och nagellacks-fix satte vi oss i en bil och körde till Åre. Jag var skitnervös då jag typ aldrig kör bil och det var kolsvart och läskigt, men...

...vi kom fram välbehållna med en hel bil till Åre. puh!

Efter lite förfest i lägenheten där vi bodde gick vi på Dalboms och drack drinkar. Där fanns även min kusin Madde som jobbar i Åre.

Man kan tycka att det är dumt att vara i Åre utan att åka skidor. jag tyckte det var ganska skönt  den här gången. På lördagen var det ändå pissväder så vi gick och badade i stället och sen var det afterski med Combon.

Patrik var både på scenen, på bardisken, på borden och i taket. =)

Sen stannade vi kvar på fjällgårn och åt middag. Sillen och Fredrik.

Hej hej!

Sen skyndade vi vidare till Wallmans.

Sillen och Patrik.

Jag och Fredrik verkar gilla showen.

Många drinkar vart det. En del bra, en del mindre bra...

Snygg- kusin kom förstås.

Efter Wallmans vart det bygget och dalboms och cc och på tok för många drinkar fast ändå på ett bra sätt. Tyvärr dog min kamera efter den här bilden, men en bra kväll var det!

Igår åkte vi tillbaka till Östersund och det blev lite söndagsöl och trevligt häng. Bra avslutning på bra helg. 

Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen.

Jag är hon som har en längtan som aldrig vill bli still.

Jag är hon som aldrig nånsin tycks veta vad hon vill.

Jag vill bara dansa, bara dansa lite till...

Sen vill jag vara nära, alldeles nära, tätt intill.

Mitt i allt så ska man räcka till

"Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann"
( Melissa Horn )

Lyssnar på fina sånger längs järnvägsspår genom Sverige. Det tycks så enkelt att skriva så bra men när jag tittar i min egen kladdiga lilla anteckningsbok vill liksom inte orden falla på plats lika lätt... Men jag fortsätter plita ner alldeles för stora ord om allting som jag trots allt måste få ur mig på något sätt. Och kanske en dag att jag känner att det räcker till.

Malmö

Tycker om Malmö. Skulle kunna bo här ett tag när jag tröttnat på Stockholm.

Har haft en väldigt fin, och lite jobbig dag.

Dagen började med en audition för ett jobb jag skulle vilja ha så mycket att det gör ont. Tyvärr blir det nog inte så. Åh, hade velat visa mer! Vet att jag skulle passa så bra, men sånt tycks ju alltid vara så svårt att visa när det väl gäller... Gick därifrån med en uppgiven känsla. Trött över att mitt öde alltid ligger i andras händer. Trött över att alltid känna sig otillräcklig. Men, men. Andas in. Blås ut. Gå vidare.

Sprang iväg och käkade en tre-timmarslunch med bästa Josefin, och mötte sedan upp min underbara lillasyster för en helkväll med vin, indisk mat, massa prat och bio. Åh, Lina vad jag önskar att vi bodde i samma stad! Du är bäst! Tyvärr glömde jag kameran men jag snor en bild på syster ifrån hennes blogg. Det går ju inte att låta bli. Hon är liksom för söt.

Prickig

Nu ska jag springa iväg till Jeanette för lite middag och vin. Jag har på mig en ny klänning som från H&M. Jag älskar prickigt! Det blir en favorit! Trevlig fredagkväll på er!

Mitt sagohus

Här skulle jag kunna bo. Som ett litet sagohus. Och på sommaren skulle det vara miljoner rosor utanför som slingrade sig upp längs väggarna. Och på baksidan är det förmodligen en stor altan där jag kan sitta och dricka rosé med alla som kommer på besök. För vem vill inte besöka ett sagohus liksom? Vissa kvällar skulle jag kanske ändå vilja vara ensam och bara prata med min katt som oxå bor där med mig. Vi skulle prata om värdsliga saker så som väder och grädde och hur det är skönast att bli kliad på magen... Sen skulle jag somna i min säng som ändå är stor trots att den får plats i ett sagohus och höra hur sommarregnet smattrade mot taket. Ibland skulle jag sova med bara min katt och ibland kanske med han som har varma axlar som jag kan luta mig mot. När det blev morgon skulle vi gå ut och äta jordgubbar och dricka champagne i gräset. Och jag skulle lära mig stå på händer på riktigt! Åh, varför måste man tjäna pengar? Och äta nyttig mat? Varför kan inte jag få bo i mitt sagohus i fred och leva på jordgubbar? Typiskt...

Boktips?

Idag stod jag på pocketshop och skulle införskaffa en bok. Stod där hur länge som helst och gick ändå därifrån tomhänt... Det har aldrig hänt förut, men jag hittade ingenting som lockade... Så nu undrar jag lite om ni kanske kan hjälpa mig och ge lite tips? Jag tycker väldigt mycket om böcker som handlar om kärlek. Omöjlig kärlek, vacker kärlek, olycklig kärlek... Men är tacksam för alla typer av boktips!

I couldn't stop smiling.

Fint... Från en av de vackraste bloggarna som finns. LE LOVE

Före frukost brukar jag tänka på 6 omöjliga saker...

1. En dryck som gör mig liten.

2. En kaka som gör mig stor.

3. Djur som kan prata.

4. Katter som kan försvinna.

5. Underlandet

6. Jag kan döda Jabberwocky.

I morgon ska jag gå ut och leta efter kaninhål. Jag vill oxå komma till underlandet. Jag vill springa bland jättestora färgglada svampar, måla vita rosor röda, prata med djur och vara så liten att jag kan sitta i en tekanna. Åh, vad jag vill det!

Festligt och sorgligt och hopp om att vintern faktiskt snart är död.

I lördags spelade vi sista Buddy Holly. Sista föreställningen var helt magisk och på slutet ville jag bara frysa tiden så att det aldrig skulle ta slut. Men nu är det slut och det känns lite sorgligt.

Igår kom vi hem till Stockholm och på kvällen vart det förstås fest. Tyvärr var jag dålig med kameran, men några bilder får ni.

Jag hann hem en snabbis innan festen och lockade håret.

Maria Elena x 3

Jesper, Glenn och Pablo.

Johan och Annika.

Putte och Pablo.

Glenn et moi

Tore, Annika och Putte.

Alla fick diplom! =)

När festen tog slut blev det Patricia och sen Donken och sen hade plötsligt tunnelbanan börjat gå igen och då blev det god natt.

När jag gick hemåt hade det börjat ljusna och jag vart liksom så lycklig av det. Snart, snart är all is borta och det känns väldigt fint. 

Väldigt, väldigt bra kväll. Fin avslutning på fin tid.  Nu ska jag in till stan och se Alice i underlandet. Äntligen!