I fredags kväll satte vi oss i bilen och körde mot de värmländska skogarna. Christians mormor har ett sommarställe som jag aldrig tidigare besökt. Nu var det äntligen dags.
På lördag morgon vaknade vi upp med den här utsikten. Kan ju inte kännas något annat än fint såklart. |
Jag gick och såg mig omkring lite. Allting kändes liksom lite trolskt. |
Rhododendronbuskar. |
Lupiner. |
Den lilla gäststugan där vi fick bo. |
Så gjorde vi oss i ordning för att åka in till Karlskoga och gå på dop (och innan dess hinna med en rejäl loppisrunda). Christian var fin i hatt och fluga. |
Jag såg ut såhär. |
Väl tillbaka i sommarstugan var det fler som var på besök. :) |
Christians mormor och hennes Lorentz. Världens finaste personer! |
Lite kvällshäng vid vattnet. |
Posar lite naturligt på en sten. ;) |
Så himla fint ställe. Skulle kunna vara i paradiset i flera dagar till och läsa böcker och mata änder, men det fick vara det för den här gången. Nu sitter vi i en bil på en landsväg som tar oss tillbaka till storstan.
11 Comments:
Så fruktansvärt vackert!
Åh, underbara bilder. Känns som om de är tagna direkt ur en film!
Åh, underbara bilder. Känns som om de är tagna direkt ur en film!
Men hjälp...snacka om balsam..
Åh shit! Vilket paradis! Det bara kryper i kroppen på mig. Som en dröm, fantasi. Så där skulle man lätt kunna bo. Maj-september ungefär vore lagom!
Pssst, du är grym på att fånga en känsla på bild!
Tish- Tack snälla! Det är lätt när det är så fina miljöer... och pssst, jag har bra experthjälp i min fotografpojkvän. :)
Ser helt fantastiskt ut..!
Men ÅH! Jag dör en liten jag-längtar-till-naturen-och-röda-stugor-döden!
Vad fina bilder. Önskar att jag kunde vara på en lika naturskön plats.
Jättefint, vilket härligt ställe...
Men jisses vad vackert!
Post a Comment