Satt och gick igenom en låda och hittade en massa gamla kärleksbrev. Blev alldeles varm av att läsa och samtidigt lite sorgsen när jag tänkte på att vi nästan aldrig skriver brev längre. Kommer våra barn ens kunna skriva med penna, när allt vi använder är tangentbord och mobildisplayer? För hur mycket jag än gillar facebook, mail och min iphone, så finns det liksom inget som går upp emot att få ett handskrivet kärleksbrev. Jag minns så väl känslan av att vara 16 år och skynda hem från skolan för att se om det kommit något med posten. Lyckan när ett brev hade kommit, och hur man satt i sitt flickrum och läste alla ord långsamt säkert hundra gånger om. Och hur man såhär i efterhand har kvar en massa brev fullproppade med minnen i en liten hemlig låda. Hur länge finns våra minnen kvar i en inbox? Och oavsett om de finns kvar så har de aldrig samma själ som omsorgsfullt handplitade bokstäver på ett gammalt brevpapper.
2 Comments:
Det är sorgligt verkligen att brevskrivandet har kommit av sig. Jag saknar de brevvänner man brukade ha som liten, eller den där lappen man fick där det stod "Jag älskar dig". Gammeldags romantik behövs fortfarande!
Ja, det behövs verkligen! Det är det bästa!
Post a Comment