Dagdrömmare.

Marbella var väldigt fint. Och när vi gick runt i de gamla kvarteren drömde jag mig bort lite som vanligt. Tänkte att det var min fina vespa som stod parkerad där, och att jag bodde på en av balkongerna som var överfylld av blommor. Där skulle jag bo, kanske skriva sånger eller böcker på dagarna, åka iväg och bada lite ibland, och på kvällarna möta upp vänner för att dricka sangria och prata spanska tills solen gick upp. Ibland ( eller ganska ofta) känner jag att jag nog inte kan bo i Sverige jämt. Det finns så många fantastiska platser. Där människorna är mer öppna, klimatet är varmare och det inte är samma stress. Det är fint att drömma sig bort... Verkligheten är ofta fin, men drömmar är ju precis som man vill att de ska vara. Så det är fint att promenera över gränsen lite titt som tätt.

Pin It