Jakten på det perfekta

Ibland kan jag bara bli så väldigt trött. Trött på hur vi kvinnor ska vara. ( jag vet att män oxå upplever detta, men inte riktigt i samma utsträckning)

Jag kan bli så trött på mig själv. Trött på att jag har så höga krav. Trött på att jag vill att folk ska se mig som perfekt. Alltid fina kläder, den finaste lägenheten, rolig, charmig, snäll, smart, bra i sängen, bra på scen, perfekt hy, perfekt figur. Trött på att tycka det är lite jobbigt om jag skulle råka träffa någon när jag osminkad är på väg till gymmet. Trött på att be om ursäkt för att jag inte rakat mig ordentligt på alla ställen där man ska raka sig. För vi tjejer har hår på ställen där vi inte ska det. Vi tjejer har celluliter och vi har glåmig hy på vintern, och ibland luktar det äckligt när vi fiser. Jo, det är sant!

Jag önskar att jag kunde säga att jag älskar mig själv i alla lägen. Faktum är att det verkligen inte är sant. Jag känner mig ofräsch om jag inte rakat mig under armarna. Jag känner mig långt ifrån söt när jag vaknar upp osminkad med torr och glåmig vinterhy. Jag känner mig slapp i hela kroppen när jag inte tränat på en månad.

Runt omkring mig ser jag snygga tjejer på tidningsomslag. Smala, utan celluliter, perfekt hy. Jag läser om att killar gillar naturliga tjejer.... är det verkligen så? Vet killar verkligen vad naturliga tjejer är eller har det helt glömts bort i en värld bland träningshysteri, rakhyvlar, foundations och blekta tänder? Jag börjar faktiskt tro det. Att det verkligen glömts bort. Och vi tjejer fortsätter att raka och smörja och sminka och träna och inte äta. Och spär på myten om den perfekta kvinnan.

Kommer vi någonsin våga ta ett steg tillbaka? Eller kommer det bara bli värre och värre? Kommer ätstörningar öka ännu mer?Kommer plastikkirurgi bli lika vanligt som frisörbesök? Det skrämmer mig det här.... Det skrämmer mig att vi vill vara så himla perfekta...

Pin It