Kärlek är ett brev skickat tusen gånger.

Satt och gick igenom en låda och hittade en massa gamla kärleksbrev. Blev alldeles varm av att läsa och samtidigt lite sorgsen när jag tänkte på att vi nästan aldrig skriver brev längre. Kommer våra barn ens kunna skriva med penna, när allt vi använder är tangentbord och mobildisplayer? För hur mycket jag än gillar facebook, mail och min iphone, så finns det liksom inget som går upp emot att få ett handskrivet kärleksbrev. Jag minns så väl känslan av att vara 16 år och skynda hem från skolan för att se om det kommit något med posten. Lyckan när ett brev hade kommit, och hur man satt i sitt flickrum och läste alla ord långsamt säkert hundra gånger om. Och hur man såhär i efterhand har kvar en massa brev fullproppade med minnen i en liten hemlig låda. Hur länge finns våra minnen kvar i en inbox? Och oavsett om de finns kvar så har de aldrig samma själ som omsorgsfullt handplitade bokstäver på ett gammalt brevpapper.

Svartvitt och oskarpt. Sista vintertisdagen.

Anton Corbijn, räksmörgås och skönt tisdagshäng med bästa Christian på Fotografiska. Christian är ju en hemskt duktig fotograf och man får vänja sig vid att bli plåtad under varje steg man tar när man är med honom. Jag fotar ju oxå ganska ofta och det bästa med att Christian är fotograf är ju att han kan lära en liten hoppyplåtare som jag en massa fotonyttigt. HÄR kan man besöka hans blogg och se en massa fina foton.

Att titta på din skugga, är som att titta på solen.

Idag var dagen då jag var glad över att våren nästan hittat till Stockholm. Jag peppade med ny, färgglad blus från Beyond Retro och vårskor i lack. Idag var oxå dagen då jag efter en del svordomar lärde mig göra gifar i Photoshop, samt var på en jätterolig casting ( Hör ju inte till vanligheten att castingar är roliga). Fin dag.

Mint.

Blev så himla inspirerad av det HÄR att jag sprang till MONKI och köpte denna mintgröna lilla skapelse. Vill helst matcha den med glasögonen, den rosa väskan och pepitarutiga vadlånga byxor. Alltså, känslan att gå en 50-talsinspirerad, pastellig vår till mötes. Underbart!

Don’t you see we have wings, it’s the funniest thing, it’s just that no one knows.

Om man bara kunde...

källa: här

Kommer alltid älska dig.

Fin affisch från moderna museets butik med hjärtskärande text. Och jag är ju en sucker för fina texter, så den måste självklart få en plats i mitt hem. Vart vet jag inte riktigt än...

Lyxfrukost

Varm choklad med vispgrädde, smoothie, äggröra och surdegsbröd. En av mina bästa frukostar. Och så dn till och de obligatoriska tulpanerna som står på köksbordet och avger ett tyst löfte om att våren lurar bakom hörnet. Hurra!

Sjung, lilla darling. Sjung med mig.

Ibland känns måndagar i februari inte riktigt som man vill (ganska sällan känns de som man vill. Är ju en tråkig dag och värsta pissmånaden). Man kan känna sig extra vilsen och inte riktigt känna att man har klart för sig vart man är på väg här i livet. Då kan det hjälpa att promenera lite i solen, fika med en vän och gå på bio. Det kan oxå hjälpa att ta på sig sitt turhalsband i form av en liten fågel. Så kan man låtsas att den kommer hjälpa lite att leda en på rätt väg. Samla ihop ens drömmar och påminna en om att de faktiskt finns kvar. Tycker om mitt fågelhalsband. Tycker oxå om blusen som jag har på mig. Älskar kragen. Känns lite Rose Marys baby- inspirerad och det är ju bland det finaste jag vet i klädväg.

The Artist

Längtar till att få sjunka ner i en biofåtölj med en stor popcorn och se den här filmen.

De brister tidigare och tidigare isarna.

En vinterdag då Stockholm visade sig från sin bästa sida. Krispigt i luften, underbart ljus och lite för kallt som vanligt. Jag och Christian promenerade till Skeppsholmen för att leta location till ett fotojobb.

KNOPPFEST!

En gammal byrå/sekretär har fått en ny plats i Stureby. Jäklar i mig vad vi svettades när vi skulle frakta den från Mariatorget och hem. Men nu står den på plats. Lite sliten i kanterna och några knoppar som ska fixas, annars känns det bra. Stora lådor för kläder och en massa små för alla möjliga hemligheter som man aldrig vet vart man ska göra av.

Drömde att jag var tillbaka, bland pirater och katter.

Halsbandet fick jag av min lillebror i födelsedagspresent för ett par år sedan. En av hans bästa presenter. Särskilt för mig som har väldigt rastlösa händer och uppskattar saker att leka med när jag blir uttråkad. En annan väldigt fin sak som min lillebror har gjort är att göra en likadan hjärt-tatuering som jag på insidan av armen ( som ni ser på tredje bilden). När jag var 22 och han 12 så var vi i Thailand tillsammans. En kväll tjatade han på mig att jag skulle göra en tatuering vilket jag då gjorde. Några år senare, när min lillebror var 17 och åter i Thailand, skickade han ett mms som visade att han gjort ett likadant hjärta så att det skulle symbolisera ett syster/bror-hjärta. Jag började gråta för att det var så gulligt. Nu tänker jag på min lillebror varje gång jag tittar på min arm.

Vill du vara min Valentin?

Mjuka kyssar. Pirr i magen och hela kroppen. Varma händer mot len hud. En hemlig värld där ingen annan får komma in förutom vi två.

Hjärtesorg. Svartsjuka. Kärlek som inte blir som man vill och rinner ut till en liten sorglig liten pöl.

Kärlek är det vackraste, ljuvligaste och ibland det värsta som finns. Men även om det gör förbaskat ont ibland tror jag vi kan komma överens om att det skulle vara hemskt tråkigt med ett liv utan kärlek. Så även om vi är ensamma, bittra, hjärtekrossade, nyförälskade, kära, förvirrade, tillfälligt apatiska, eller något emellan så kan vi väl hylla kärleken lite idag. Inte genom att handla sönder oss på onödigheter såklart men genom att försöka att bara tänka kärleksfulla tankar och vara extra fina mot varandra. Sen får det gärna hålla i sig i en massa andra dagar oxå. Hoppas ni alla får en fin alla ♥ dag.

(gifarna är tagna från love is a letter sent thousands of times )

Jag har blivit vald av andra. Det är min hemlighet.

Jag tror att jag är 15 år. Det är en höstdag och jag är i Västerås och hälsar på min kusin. På kvällen ska vi gå och se en av de bästa svenska filmerna genom tiderna, Fucking Åmål. På dagen gör vi sånt som alla 15-åringar gör. Springer runt på stan och sitter på café med svagt kaffe och seriös tonårsångest. Innan shoppingrundan är slut går vi in på UFF. Jag hittar ett par grå gubb-byxor och en stickad mönstrad tröja. Det är mina första secondhandfynd och jag är överlycklig. För nästan inga pengar känner jag mig originell och superfin i min nya outfit.Och sedan dess har jag varit fast. Det är liksom inget som slår det. Att göra fynd. Man är ensam om dem, man blir inte ruinerad och det är toppen för miljön. Så jag kan inte göra annat än att hålla med Myrorna: Älska återanvändning!

Jag ser dina sanna färger skina igenom.

Idag är jag och herr Vinter lite bättre kompisar.