onsdag 29 september 2010

Du kände mig när åren var terminer, när sommaren var helig och nätterna var allt.










Fjäll med nysnö, glitter i vattnet, promenader med sol i ögonen, mammas hembakta äppelpaj och massa lingon. Sista dagarna då solen faktiskt värmer på riktigt innan det blir mörkt dygnet runt och vi får gå med tre par strumpbyxor, dubbla koftor, mössa jämt och ständigt och ändå vara kall om nästippen och ända in i benmärgen. Har haft några fina dagar hemma i Jämtland ( alltså, ibland gör det ont i själen! Så fint är det där uppe). Nu är jag på ett tåg igen. Snart tillbaka i Stockholm.

8 Comments:

Fredrik said...

Vafan ärä drommen?

Isa said...

Japps! Kan det nog mycket väl tänkas va! =)( För det är väl vid Bydalen va?)

Marit Eriksson said...

Jag håller med, vackert så det gör ont i själen!

Annika said...

Vilka ljuvliga bilder..! Är det kameran eller efterarbete som gör de så...skira på nått sätt..?

Linnea said...

Ja gud va vackra bilder! Jämtland alltså, det är där vi bör bo...

Anna Lidman said...

ÅÅÅ det ser härligt ut! Älskade älskade höst!

Isa said...

Annika: det är nog både och. Jag har en bra kamera, sen redigerar jag lite i iphoto och sen använder jag ett program som heter toycamera analogcolor, där lägger man på filter så att de blir lite mer skira typ... :)

Annika said...

Ahaa =) Snyggt blir det i alla fall!